Om coronan har fört något positivt med sig är det alla föreläsningar på nätet. Jag lyssnade på Erika Åberg både i november i fjol och senaste vecka. Hon har skrivit några väldigt fina stickböcker och håller så inspirerande föreläsningar om varifrån hon får sin inspiration till sina stickmönster. Hon satt på Gotland medan vi åhörare (senaste vecka var vi över 1000 st) kom från många länder.
Idag har jag lyssnat på Celia Pym som är en textilkonstnär som specialiserat sig på att lappa och laga. Hon satt i London och berättade om sitt arbete. Att lappa och laga en annan persons mest älskade och slitna plagg är väldigt intimt, sade hon. Man måste sticka händerna in i plagget, vända det ut och in, vara det väldigt nära när man syr i det. Personens dofter finns i plaggen. Och ett slitet plagg är märkt av bärarens kropp. Så intressant, inspirerande och jag fick nya tankar (vad jag längtat efter nya tankar). Och mindes mina farföräldrar som hade lappade och lagade kläder. Jag skulle vilja se var var deras kroppar slitit plaggen. Men inget finns kvar, de har varit döda länge.
Nedan är några bilder av Celias lappade konst.
Comentarios