Om en dryg vecka ska jag växtfärgat garn igen. Det är ju inte så att jag har brist på garn, det är tvärtom. Men det är själva upplevelsen som är det roliga, överraskningen när vi tar upp garnet ur grytan, kaffepauserna när vi diskuterar hantverk, röken av elden, gemenskapen kring vårt intresse, ... Sedan fastnar det nog någon garnhärvan i alla fall. Jag kan inte göra något åt det. Nedan är en pläd jag stickat av garn färgat med bl a ljung och koschenill. Jag fick pris för den av Prtin kehräämö (ett spinneri i Finland) men det är redan ett par år sedan.
