Här kommer ett grundrecept på växtfärgning. Jag gjorde det till en examensuppgift i artesanutbildningen i våras.
Material
Garn av naturfiber som ull, bomull, silke, lin och bambu. Jag har använt mest ull för färgämnet fastnar bäst på det.
Betningsmedel
Alun
Vinsten
Övrigt material
Kastruller
Träslevar
Vatten
Digital stektermometer eller termometer som visar minst 100°.
Spis eller eldstad
Betning
Betning görs för att pigmenten ska fästa bättre på den textila fibern Hittills har jag alltid använt alun eftersom det är giftfritt. Tidigare användes ex tenn, koppar- och järnsalter.
Jag brukar sambeta (jag löste upp alun i ljummet vatten och hällde det i färgbad just innan jag lade i garnet) men i fortsättningen tror jag att jag ska beta en större mängd garn skilt och ha färdigt betat garn. Garnet kan förvaras färdig betat ungefär 1 år.
Det behövs:
ca 10 g alun per 100 g yllegarn för betning. (I endel recept är det 20 g per 100 g garn men jag läste någonstans att 100 g garn upptar bara ca 10 g alun).
Till färgbad med koschenill behövs dessutom ca 5 g vinsten per 100 g garn
”Ordentligt” med växtdelar (beror på kastrullens storlek men hellre för mycket än för lite)
Arbetsgång
Klipp sönder eller mal stora och hårda växtdelar.
Lägg växtdelarna i en kastrull och häll på kokande vatten. Låt dra minst ett dygn, gärna två – tre dygn.
Lägg garnet i ljummet vatten och låt det bli riktigt blött (samma dag man färgar).
Koka växterna minst en timme. Samma gäller koschenillpulver (som inte behöver dra över natten).
Om växtdelarna fastnar lätt i garnet sila bort dem.
Häll i betmedlet i färgbadet som ska vara ca 90°. Det får inte koka. (Om man använder koschenill, tillsätt ytterligare ca 5 g vinsten per 100 g garn för att göra färgen mera röd och mindre lila).
Lägg garnet i färgbadet försiktigt. Blir det stora temperaturskillnader för yllegarnet valkar det.
Låt garnet badda minst en timme i 80° - 90°. (Garnet kan bli kvar i kastrullen flera dagar.)
När du är nöjd med färgen, ta upp garnet, låt det svalna och skölj i riktigt med vattnet tills det är klart.
I sista sköljvattnet tillsätts en skvätt ättika (vattnet ska smaka lite surt) för bättre hållbarhet av färgen. Om garnet känns hårt eller strävt brukar jag sätta i lite hårbalsam eller sköljmedel i sköljvattnet (tillsammans med ättikan).
Det finns färgämnen som inte ska ha höga temperaturer, ex krapp blir en mörkare röd om temperaturen är högst 60°.
Jag har använt ljung och koschenill på vitt och grått garn.
Boktips:
Lundgren Anna-Greta (1986). Färg ur naturen. Stockholm: Interpublishing
Räisänen R, Primetta A, Niinimäki K (2015). Luonnonväriaineet. Helsinki: Maahenki Oy
Tetri Anna-Karoliina (2010). Luonnonvärjäys. Helsinki: Moreeni
Tetri Anna-Karoliina (2013). Sienivärjäys. Helsinki: Moreeni
Tetri Anna-Karoliina (2016). Tekstiilivärjäys. Helsinki: Moreeni
Länktips:
Flora: http://linnaeus.nrm.se/flora/di/astera/anthe/anthtin.html
Riihivilla: https://www.riihivilla.com/fi
Tetri design: www.tetridesign.com/
Växtfärgning på Skansen: https://www.youtube.com/watch?v=-EC6aYHM2Bo